Ca 200 personer befann sig ikväll i Roslagsskolans aula för att ta del av kvällens underhållning. Det var Micke Gunnarsson som skulle föreläsa för oss. Spännande! Förväntningarna var höga! Redan när Micke klev upp på scenen kände jag hur bra detta skulle bli. Efter 2 minuter hörde jag flertalet i publiken bryta ut i ett hjärtlig skratt. Detta skulle helt klart bli en succé! OJ vilken succé det blev sen då! Ska här göra ett försök att samla mina tankar nu efter föreläsningen: Micke tar upp vikten av att älska sig själv för att kunna tycka om andra. Ge dig själv utrymme att expandera! Ta plats, lev livet som du vill leva det! Dels måste vi våga expandera själva, och vi måste även våga låta barnen expandera. Låta dem växa. Ge dem utrymme och frihet. Lita på dem! Micke pratade om vikten av att fundera över vilken energi vi sprider. Om man för jämnan visar sin oro (av kärlek förstås) över vad barnen (eller kanske kollegorna) gör, sänder man ut signalen att man inte litar på dem. Visst har väl vi i förskolan mycket att ta till oss av detta!? Vi kan bli mer tillåtande och låta barnen prova...visa att vi litar på dem. Micke berättade om sin son som förmedlade att hans lärare tyckte om HELA honom. Fatta vilken känsla! tänk att få känna det som barn. Tänk att kunna vara den pedagog som sprider en sådan energi och känsla. Tänk att som barn få känna att man är perfekt som man är....helt utan att behöva göra sig till och rätta sig efter systemet. Många tankar väcktes hos mig, och säkerligen även hos alla fantastiska människor i lokalen. Hjärtliga, igenkännande skratt fyllde lokalen oräkneliga gånger! Finns så mycket som skulle kunna skrivas. Så otroligt mycket reflektioner som snurrar i huvudet. Massvis som JAG kan göra för att förändra på hemmaplan, jobbet, hela livet i stort (och smått). För det är ju hos mig själv det börjar. Vilken buss väljer jag att kliva på? Väljer jag att fokusera på svårigheterna och problemen, då är det förmodligen det enda jag kommer att se. Väljer jag istället att vakna upp och se möjligheterna...då finns de plötsligt överallt! Nu ska jag lyfta huvudet, le och sprida en positiv energi. Heja alla fantastiska framtidsförutsättare! Nu går vi till våra förskolor, kramar om de härliga barnen och visar för dem att de redan är allt. De är redan perfekta som de är! Precis som Micke sa, det finns inga 4åringar som är skoltrötta...så något måste vi göra rätt :) Heja oss och heja alla barn och deras föräldrar som låter oss hänga med deras guldklimpar! Sist, men inte minst, TACK MICKE! |
Om ossPå denna blogg samlar vi tankar, reflektioner, förslag och inspiration. Vi delar med oss av våra erfarenheter och kunskaper. Medlemmar från IKT-gruppen turas om att skriva, men vi bjud även in gästbloggare! Är du intresserad av att skriva ett inlägg! Maila oss! Alla är välkomna som gästbloggare här! Archives
April 2016
Categories |